Med hjärtat i halsgropen

Med en tonårsgrabb i huset är livet aldrig tråkigt. Lyckades efter mycket tjat äntligen få ut honom för att klippa gräsmattan. Plötsligt kommer J utfarande: Är Nikko hos er? Nej, det var han ju inte. Och grinden till ytterdörren hade vår ohängde son givetvis inte orkat stänga ordentligt efter sig. Panik. Alla tog en grabbnäve godis och varsitt halsband + koppel och rusade åt varsitt håll. En kvart senare hittade vi Nikko på grannens tomt. Vid det laget hade jag sett scener med en ihjälkörd och blodig liten plupp och var färdig att strypa sonen. Långsamt.

Nåja, slutet gott allting gott. Nu har vi grillat (mums, med min egen patenterade marinad), ätit och druckit gott och tittat på två avsnitt av Stargate SG1, Säsong 2. Sonens favorit, och de är riktigt skoj att titta på. Fast med tanke på att varje säsong är 20 avsnitt, och det finns sådär 6-7 säsonger, + hela Atlantis serien med säkert lika många avsnitt, vet jag inte riktigt hur länge jag orkar titta innan jag kroknar... "The things we do for love"! *


*The things we do for love - en låt från - tja 80talet? Med 10cc tror jag. Fantastisk stämsång!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0